sandraguldfisken.blogg.se

Precis som rubriken lyder såvar jag på begravning i fredags då en väldigt nära vän till familjen gick bort för ett tag sedan. Under dom närmsta åren så har 3 stycken nära och kära gått bort och det känns riktigt hemskt. Sa till min mamma att jag inte ville följa med på begravningen för att jag inte skulle klara av att se på när dom för ner kistan.. Men framför allt att jag verkligen inte skulle kunna säga farväl. Johnny fanns alltid, ALLTID där för en och var jämt positiv. Kan inte ens tacka honom nog när jag hade det som jobbigast för ett par år sedan. Jag var så arg på han och alla andra men när han väl kom in och försökte prata med mig oavsett om jag skrek på honom eller inte så fick han alltid mig att bli glad igen. Så nej usch.. Det känns verkligen i hjärtat.. Men jag kände ändå när jag satt i kyrkan att jag äntligen kunde släppa ut tårarna, alla dessa tårar som samlats sen tidigare begravningar och svåra stunder. Saknar honom något otroligt mycket. Vi alla gör det. Hoppas du trivs och är glad vart du än är nu, är säker på att vi kommer träffas igen då dagen är kommen.

Vila i frid. <3